2026 - Okt

När livsmedelssäkerhet blir digital, global och lite mer obekväm 

Det här nyhetsbrevet rör sig från kylrum i franska stormarknader till hästpass, mykotoxiner, allergenmärkning och groddar med dåligt bagage. Den gemensamma nämnaren är att livsmedelssäkerhet inte längre kan ses som en isolerad hygienfråga. Den sitter lika mycket i IT-system, styrutrustning, leverantörskedjor, dokumentation, provtagning och företagskultur. 

Cyberangrepp mot kylsystem och öppna styrsystem visar att digital säkerhet numera är en central del av matsäkerheten. Fundera på och lista allt vad som är uppkopplat mot internet på er anläggning. Det kan vara allt från kyl- , luft- och värmesystem, processutrustning, vågar, metalldetektorer, rengöringssystem, inpasseringssystem, recepthantering mm.

Några funderingar:

• Måste de alltid vara uppkopplade, eller räcker det att koppla in dem när leverantörerna behöver felsöka eller uppdatera något? 

• Vad har ni för krav på lösenord för att koppla upp sig? Kräver ni tvåfaktorsautentisering? Hur ofta måste man byta lösenord? 

• Vad har ni för krav på leverantörernas hantering av lösenorden?  

• Har ni ordentliga brandväggar och VPN? 

• ...

Även om det är IT och underhållsavdelningen som hanterar de här anslutningarna, så måste de riskbedömas i er Faronalys för Hot & sabotage. I det franska fallet i artikel nedan, var det en underleverantör som hade lösenordet 123456, vilket är ett av de vanligaste lösenorden på internet.

Samtidigt påminner övriga artiklar om klassiska risker som Salmonella, allergener, mykotoxiner och livsmedelsbedrägerier – men i nya former och med större komplexitet. Det räcker inte att ha rutiner; de måste fungera i praktiken, följas upp och förstås av människor som har rätt förutsättningar. 

Nyckelhålet, PAL-märkning, ISO 9001 och riskramverk för torra ingredienser visar också att kraven skruvas åt: mer riskbaserat, mer transparent och mer ansvar i hela kedjan. 

Kort sagt: framtidens livsmedelssäkerhet handlar inte bara om vad som finns i maten – utan om allt runt omkring som gör att maten förblir säker. Och ibland börjar risken inte i fabriken, utan i ett lösenord, ett certifikat eller ett prov som togs lite för slarvigt. 

Hoppas ni hittar en del som ni kan tillämpa i era anläggningar och jag önskar er alla en fortsatt härlig höst.

Lev väl 

Jan

Hundratals franska butiker drabbades när angripare tog sig in i kylsystem och fick kylar och frysar att värmas upp mot 50 °C. Resultatet blev förstörd färskvara, tomma hyllor och en ganska brutal påminnelse om att livsmedelssäkerhet inte längre bara handlar om hygien, temperaturjournaler och bra rutiner i butik. Den digitala infrastrukturen är numera en del av kylkedjan.

Enligt rapporteringen berördes omkring 700 av Frankrikes cirka 10 000 stormarknader, och franska myndigheter utreder både omfattningen av förstört livsmedel och rapporterade bränder. Det här är ett typexempel på hur cyberrisker kan bli fysiska risker – med direkt påverkan på matsäkerhet, ekonomi och förtroende.

Kanske dags att lägga till “kan någon hacka kylen?” i nästa HACCP-genomgång.

Läs mer här

Professor Chris Elliott lyfter fram kylkedjan som en kritisk del av livsmedelssystemet – men också som en infrastruktur vi ofta tar för given. Så länge temperaturen håller sig rätt tänker ingen på den. Men när kylkedjan störs, av elavbrott, transportproblem, utrustningsfel eller cyberangrepp, kan konsekvenserna snabbt bli både dyra och riskabla.

Poängen är enkel men viktig: kylkedjan är inte bara en logistisk funktion. Den är ett livsmedelssäkerhetssystem. Om den brister påverkas hållbarhet, mikrobiologisk säkerhet, matsvinn och konsumentförtroende. Därför behöver den skyddas som annan kritisk infrastruktur – med riskanalys, redundans, övervakning och tydliga krisrutiner.

Kylkedjan är lite som en bra domare: när den fungerar märker ingen den. När den inte fungerar märker alla det.
Läs mer här:

SVT:s kartläggning visar att tusentals industriella styrsystem i Sverige ligger synliga från internet. Det handlar inte bara om abstrakta IT-system, utan om utrustning som kan styra och övervaka fysisk teknik: kylsystem i matbutiker, ventilation, avfrostningssystem, lantbruksutrustning och annan samhällsviktig verksamhet.

SVT hittade omkring 3 800 exponerade IP-adresser där industriella styrsystem varit synliga, och i över 2 000 fall saknades identifierbara skydd utöver exempelvis användarnamn och lösenord. I vissa fall krävdes inte ens inloggning. Det här är extra relevant för livsmedelsbranschen, där temperatur, ventilation, vatten, foder, produktion och logistik ofta styrs digitalt. Kan SVT gära en sån här kartläggning kan ni vara övertygade om att det finns hackare som gör liknande sökningar.

Det räcker alltså inte att fråga om produkten är säker. Man måste också fråga om systemet som håller den säker är det.

.Läs mer här

IFS skriver om ett klassiskt problem i kvalitets- och livsmedelssäkerhetsarbete: när något går fel pekar vi gärna på “mänskliga fel”. Någon missade en temperaturkontroll, skickade fel dokument, hoppade över ett steg eller gjorde en felregistrering. Men artikeln påminner om att medarbetarens misstag ofta är ett symptom – inte grundorsaken.

Root Cause Analysis, RCA, handlar om att gå bortom skuldfrågan och hitta varför felet kunde uppstå. Var instruktionen otydlig? Var systemet krångligt? Var bemanningen för låg? Fanns det tidspress, bristande utbildning eller en arbetsmiljö där genvägar blivit normaliserade?

För livsmedelsföretag är budskapet användbart: den som bara letar syndabockar får ofta en snabb förklaring, men sällan en varaktig förbättring. Och ibland är den verkliga grundorsaken inte personen som gjorde fel – utan systemet som gjorde det lätt att göra fel.

Läs mer här:

Livsmedelsverket har skickat nya regler för Nyckelhålet till EU efter ett gemensamt nordiskt arbete. Inriktningen är tydlig: mindre salt och mer fullkorn. Nyckelhålet används för att guida konsumenter till hälsosammare alternativ, och kriterierna handlar bland annat om salt, socker, fullkorn, fibrer och fettkvalitet.

För livsmedelsföretag innebär skärpta regler att recept, råvaror och produktutveckling kan behöva ses över. Det låter kanske som en märkningsfråga, men i praktiken kan det påverka allt från sensorik och hållbarhet till produktionsteknik och konsumentacceptans. Mindre salt är inte bara mindre salt – det kan också påverka smak, vattenaktivitet och process.
Nyckelhålet är alltså fortfarande litet på förpackningen, men stort i produktutvecklingen.

Lesley Worthington skriver om en yrkesskada många experter känner igen: vi förklarar för mycket. Vi svarar på frågor ingen har ställt, bemöter invändningar som kanske aldrig kommer och fyller tystnaden innan någon annan hinner tänka. Det kan kännas professionellt, men effekten kan bli den motsatta.

I livsmedelssäkerhet är detta högst relevant. Experter sitter ofta med komplex kunskap om risker, lagstiftning, provtagning, hygien och certifieringar. Men påverkan handlar inte bara om mängden information – utan om rätt information vid rätt tidpunkt. Om vi pratar för mycket riskerar vi att missa vad mottagaren faktiskt oroar sig för.

Kanske är nästa nivå av expertis inte att kunna allt. Det är att veta vad man ska lämna osagt tills någon fråga

Läs mer här

Mevisio presenterar MeViSense som ett digitalt verktyg för daglig styrning i produktion. Tanken är att ersätta jagandet efter uppdateringar, lösa whiteboards och bortglömda åtgärder med en gemensam digital tavla där KPI:er, avvikelser, ansvariga och deadlines syns i realtid.

För livsmedelsföretag är kopplingen tydlig. Många avvikelser blir inte farliga för att de upptäcks, utan för att de inte följs upp. Ett system som gör ansvar, status och trender synliga kan stärka både kvalitet, livsmedelssäkerhetskultur och förbättringsarbete. Särskilt intressant är fokus på korta hinder, faktabaserad problemlösning och att avvikelser inte ska försvinna i kalkylblad.

Det gamla uttrycket säger att det som mäts blir gjort. Men ibland är det som syns som blir gjort.

Läs mer här:

Romer Labs beskriver hur EU väntas täppa till en lucka i reglerna för mykotoxinprovning. I dag är harmoniserade regler för provtagning och analys tydligt bindande för offentlig kontroll, men livsmedelsföretagens egna rutintester omfattas inte på samma sätt. Kommande autocontrol-krav kan ändra det.

Det viktigaste budskapet är att analysen inte börjar i instrumentet – den börjar i provtagningen. Mykotoxiner är ofta ojämnt fördelade i ett parti, med hotspots i silo, säckar eller leveranser. Ett perfekt laboratorietest på ett dåligt prov säger därför inte mycket. Artikeln lyfter också att screeningresultat bör rapporteras som “compliant” eller “suspect”, medan legal icke-överensstämmelse kräver bekräftande analys.

Med andra ord: ett prov är inte bara ett prov. Det är hela historien innan provröret.

Läs mer här

The Rotten Apple gör en bred genomgång av mykotoxiner i livsmedel. Artikeln påminner om att mykotoxiner är toxiner från mögelsvampar och kan förekomma i spannmål, nötter, frukt, kryddor, mjölk och animaliska produkter via kontaminerat foder. De flesta effekter är kroniska snarare än akuta, men vissa exponeringar kan vara mycket allvarliga.

Genomgången tar upp bland annat aflatoxiner, ochratoxin A, trichotecener, fumonisiner, zearalenon, patulin och ergotalkaloider. En viktig poäng är att mykotoxiner kan finnas även när livsmedlet inte ser mögligt ut, och att värmebehandling som bakning eller pastörisering inte pålitligt förstör dem. Provtagning är därför helt central eftersom kontamineringen ofta är ojämnt fördelad.

'Det är alltså inte mögelfläcken du ser som är mest lurig. Det är den du inte ser.

 Läs mer här

Cesare Varallo skriver om ett fall där misstänkt bedrägeri med ekologiskt ris ledde till beslag av tillgångar för över 10 miljoner euro. Även om detaljerna i den öppna delen är begränsade är ämnet välbekant: när prisgapet mellan konventionellt och ekologiskt är stort uppstår ett tydligt ekonomiskt incitament att fuska.

För livsmedelsföretag är lärdomen att ekologisk integritet inte bara är en certifieringsfråga. Det handlar om spårbarhet, leverantörsbedömning, volymbalanser, dokumentkontroll och att förstå var i kedjan värdet skapas. 

Om ett parti plötsligt är både billigt, tillgängligt och ekologiskt kan det vara läge att ställa en fråga till. Ekologiskt ska börja på fältet – inte i skrivaren som gör certifikatet.

 Läs mer här

Food Safety Magazine rapporterar att ILSI Europe har tagit fram ett ramverk för att hjälpa livsmedelsindustrin att rangordna mikrobiologiska risker i torkade ingredienser. Det är välbehövligt, eftersom låg vattenaktivitet ofta ger en falsk trygghet. Mikroorganismer växer kanske inte, men vissa kan överleva länge.

Torkade kryddor, örter, pulver, frön och andra ingredienser används ofta i produkter som inte alltid får ett tydligt avdödningssteg efter tillsats. Därför behöver företag kunna prioritera vilka råvaror som kräver hårdare leverantörskrav, provtagning, validerade processer eller andra kontrollåtgärder.

Det fina med ett riskramverk är att det hjälper oss att sluta behandla alla torra ingredienser som lika.

För i livsmedelssäkerhet betyder torrt inte automatiskt tryggt – bara att faran kan ligga stilla och vänta.

 Läs mer här

Campden BRI skriver om validering av Salmonella-avdödande processteg för botaniska produkter, örter, kryddor och te. Intresset för naturliga och funktionella ingredienser ökar, men många botaniska råvaror odlas, skördas, torkas och transporteras under förhållanden där mikrobiologisk kontamination kan ske.

Artikeln går igenom flera utbrott kopplade till bland annat paprika, örtte, peppar och moringapulver. Den lyfter också att traditionella avdödningssteg kan vara svåra eftersom värme kan påverka smak, färg, arom och aktiva ämnen. Därför används ofta mildare behandlingar som ånga, vakuumånga eller infraröd teknik – men de måste valideras. Campden BRI rekommenderar mikrobiologiska challengetester med lämplig surrogatorganism och realistiska worst case-förhållanden.

Kort sagt: “naturlig ingrediens” låter fint på etiketten, men Salmonella läser inte marknadsföring.

 Läs mer här

Food Safety Magazine rapporterar om ett europeiskt utbrott av Salmonella Bovismorbificans där alfalfa-groddar pekas ut som sannolik smittkälla. Enligt EFSA och ECDC rapporterades 109 bekräftade fall i 11 europeiska länder mellan januari och maj 2026. Arton personer behövde sjukhusvård och ett dödsfall rapporterades.

Utredningen pekade på alfalfa-frön importerade från Indien som sannolikt kontaminerade innan de kom in i EU. Myndigheter har dragit tillbaka misstänkta fröpartier, återkallat groddprodukter och destruerat misstänkta produkter. Risken bedömdes som låg till måttlig för personer som ofta äter groddar, men ytterligare fall kunde inte uteslutas innan källan var helt kontrollerad.

Groddar är nyttiga, krispiga och populära – men de är också små växthus för bakterier om fröet bär med sig fel bagage.

 Läs mer här

Artikeln är en kort översikt om utvecklingen av livsmedelsförpackningar och påminner om något som är  lätt att glömma: förpackningen är inte bara en behållare. Dess viktigaste uppgift är att bevara livsmedlets kvalitet, säkerhet och näringsinnehåll – från produktion till konsument. Den ska skydda mot syre, fukt, ljus, mikroorganismer och fysisk påverkan, men samtidigt möta nya krav på hållbarhet och minskad miljöpåverkan.

Texten lyfter ett område i snabb utveckling: nya material, biologiskt nedbrytbara lösningar, återvinningsbara alternativ, aktiva och intelligenta förpackningar samt nanomaterial. För livsmedelsbranschen innebär det både möjligheter och nya frågor. En smartare förpackning kan förlänga hållbarheten och minska matsvinn, men den måste också vara säker, funktionell och passa produkten den ska skydda.

Kort sagt: framtidens förpackning ska inte bara hålla maten inne. Den ska hålla riskerna ute – helst utan att själv bli nästa problem.

 Läs mer här