2026 - Juni

Det här nyhetsbrevet kretsar kring fyra huvudspår:  Nyheter i ISO 2200, Listeria, brister i hygienbarriärer och nya lösningar – både tekniska och regulatoriska. Först visar en studie hur bomullspinnar kan missa Listeria i miljöövervakning jämfört med svampar, medan Corbions material illustrerar hur Listeria överlever och växer i RTE‑kött om recept och processtyrning inte är rätt satta. På mikrobiologisidan finns också ett ovanligt Salmonella‑utbrott kopplat till choklad‑hasselnötskräm, som påminner om att “barnprodukter” inte är immuna mot stora utbrott.

Parallellt lyfts kontaminationskontroll via detekterbara verktyg (Detectamet), IFS‑vägledning för bättre revisioner och BRCGS analys av 2025 års återkallelser där Listeria och allergenmissar dominerar. Avslutningsvis en blick framåt på plastfria förpackningar baserade på svampmycelium – från petri‑skål till potentiell barriärfilm.

Hoppas ni hittar en del som ni kan tillämpa i era anläggningar och jag önskar er alla en härlig sommar.

Lev väl 

Jan

Den nu giltiga utgåvan av ISO 22000 publicerades 2018, och nu är det dags för en uppdatering. Den nya utgåvan finns ute på remiss, och slutgiltig version beräknas publiceras under 2027.

Baserat på jämförelse mellan DIS‑texten och den nuvarande svenska utgåvan kan de största förändringarna sammanfattas så här:

1. Utökade krav på ”food safety culture”

   • 2018/2019 nämner kultur indirekt; DIS har en tydlig punkt 5.4 med krav på att bedöma och förbättra livsmedelssäkerhetskulturen, med exempel på komponenter (kommunikation, ansvar/befogenheter, kompetens, medarbetaråterkoppling, mätning av prestation).

2. Nytt och tydligare krav på ”food defence” (8.1.2)

   • Tidigare täcktes sårbarhet ganska generellt via PRP:er/beredskap.

   • Nu tillkommer specifika krav på metodik för hotbedömning, dokumenterad ”food defence plan”, verifiering, utbildning osv.

3. Nytt och tydligare krav på ”food fraud prevention” (8.1.3)

   • DIS kräver uttryckligen en sårbarhetsbedömning av livsmedelsbedrägerier och en dokumenterad ”food fraud prevention plan” med verifiering, utbildning och regelbunden genomgång.

4. Förtydligat och utvidgat riskbaserat tänkande på två nivåer

   • Organisationsnivå (6.1: risker och möjligheter, inkl. koppling till kultur)

   • Operativ nivå (HACCP, PRP, spårbarhet, food defence, food fraud).

   • Texten i introduktionen 0.3.3 är betydligt mer utvecklad än i 2018‑utgåvan.

5. Tillägg om klimatförändringar i analysen av organisationens kontext (4.1)

   • DIS kräver uttryckligen att organisationen bedömer om klimatförändringar är relevanta och hur de påverkar FSMS.

6. Skärpta krav kring ”management of externally provided materials, products, processes and services” (7.1.6)

   • Jämfört med 2018/2019 är texten tydligare om kriterier för utvärdering, godkännande, övervakning, re‑utvärdering samt särskild hantering vid nödlägen (”defined process ... during emergencies”).

7. Förtydligande och utökning kring spårbarhet (8.3)

   • DIS betonar tydligare krav på att systemet ska kunna verifieras/testas, t.ex. genom avstämning av kvantiteter (massbalans) samt definierad lagringstid av spårbarhetsdata (minst hållbarhetstiden).

8. Mer utvecklade krav på beredskap/nödsituationer (8.4)

   • Strukturen för ”Emergency preparedness and response” är tydligare, med fokus både på dokumenterade rutiner och faktisk hantering av inträffade händelser (kopplat till riskbaserat tänkande).

9. Förtydligande om användning av externt utvecklade FSMS‑element (3.16, 7.1.5)

   • DIS förklarar begreppet ”externally developed element” (t.ex. branschgemensam HACCP‑studie, standardiserad återkallelsesprocess, spårbarhetssystem) och anger krav på hur sådana får användas och anpassas.

10. Ny punkt om hantering av klagomål (10.3 Complaints management)

    • 2018‑utgåvan har klagomål under avvikelser/kommunikation; DIS lyfter upp ”complaints management” som egen underrubrik med mer explicita krav (rutiner, dokumentation, koppling till förbättring).

Spontant känns det som många av de nya kraven redan täcks av de nyligen uppdaterade kraven i FSSC 2200 version 7.
Men som vanligt är det så att "the devil is in the details."

En ny spansk studie visar att valet av provtagningsverktyg imiljöövervakningen kan vara skillnaden mellan “ingen Listeria här” – och enrejäl blindhet för verkliga problem. 

Forskare jämförde bomullspinnar medsvampar indränkta i neutraliseringsbuljong i ett RTE-företag. Med bomullspinnarhittades inte en enda Listeria, medan svampar gav utslag för Listeria spp. i 30% av proverna och L. monocytogenes i 17 %. I labbförsök var återvinningen 76–93% med svamp, men under 50 % med bomullspinnar, som dessutom ofta gavicke-kvantifierbara eller falskt negativa resultat. 

Slutsatsen är tydlig:bomullspinnar är olämpliga som standardverktyg för patogensampling i RTE‑miljöer och bör bara användas där man absolut inte kommer åt med annat. Svampen kanske inte ser så high-tech ut – men det är den som hittar sanningenpå golvet.

Läs mer här:

I Tyskland utreds just nu ett ovanligt utbrott av Salmonella kopplat till choklad‑hasselnötskräm – en produkt som ofta äts direkt ur burken, gärna av barn. Minst 40 personer har insjuknat, främst barn och ungdomar i östra Tyskland, och en 60‑årig person har avlidit. 

Orsaken är en extremtsällsynt serotyp, Salmonella Bochum, som normalt bara ger 0–4 fall per år ilandet. Här ser man fall kontinuerligt från september 2025 till våren 2026, medfortsatt svåra symtom hos vissa barn. Utbrottsstammen är känslig för allatestade antibiotika, så problemet sitter inte i behandlingen – utan i att enpopulär “ofarlig” produkt tycks vara smittkällan. Enrätt brutalt påminnelseom att “barnvänlig” inte alltid betyder riskfri.

Läs mer här:

Corbion driver en rätt offensiv kunskapslinje kring Listeriai RTE‑kött. Deras material (bland annat infographic och kontrollmodell) byggerpå omfattande försök där man visar hur L. monocytogenes kan överleva värme, re‑kontaminera efter tillagning och sedan växa under kylförvaring om recept,pH, aw och konservering inte är rätt inställda. 

De lyfter sina laktat/diacetat‑ och “clean label”‑lösningar (t.ex.Verdad) som kan ge upp till 90–120 dagars Listeria‑kontroll i olikaköttprodukter, samtidigt som man behåller smak och konsumentvänligaingredienslistor.  Poängen för verksamheter är inte bara att köpa en ingrediens, utan att tänka prediktivt: kombinera processdata, recept och modellering för att designa produkter där Listeria helt enkelt inte får en rimlig chans. Med andra ord: hellreListeria‑kontroll på ritbordet än krishantering på löpande band.

.Läs mer här

GFSI:s nya version av position paper ”A Culture of Food Safety” lanserades på årets GFSI‑konferens och uppdaterar ramverket för livsmedelssäkerhetskultur med mer evidens och tydligare struktur. 

 Modellen bygger nu på två nivåer: ”Organizational Culture Foundations” (värderingar, vision, människor, ansvar) och ”Manifested Cultural Essentials” (riskmedvetenhet, konsekvens i beteenden, anpassningsförmåga och ständiga förbättringar). 

Poängen är att kultur inte är ”mjukt fluff” utan något som ska vara mätbart, styrbart och integrerat med system som HACCP och FSMS. Artikeln betonar samspelet mellan formella system och informella beteenden – och uppmanar branschen att se kultur och system som ett sammanhängande ekosystem snarare än separata spår. 

Den som fortfarande tror att en årlig kulturenkät räcker kan behöva läsa om kapitel två.

Jag har gjort en egen sammanfattning på svenska av GFSI, A Culture of Food Safety – Position Paper, Version 2.0, 2026 som publicerades nu i mars. Dokumentet är gratis att ladda hem.

Det är naturligtvis den engelska texten som gäller vid tolkning och även hela originaldokumentet kan laddas hem på min sida, men jag hoppas min svenska sammanfattning skall vara till hjälp.

Du hittar dokumenten under Gratis nedladdningar på min sida för utbildningar.

Detectamet-positionerar sig som specialisten på metall- och röntgendetekterbara pennor, verktyg och engångsartiklar för livsmedels‑ och läkemedelsindustri. Deras budskap är att “detectable” ofta missförstås: dethandlar inte om magiska plastsorter som alltid fastnar i detektorn, utan om rätt material, rätt inställningar och en vettig verifiering, så man inte bygger falsk trygghet.

Bloggartiklarna tar upp bortglömda risker som tätningar, packningar och O‑ringar som bryts ned inne i utrustningen och dyker upp som okända fragment i produkten – långt ifrån klassiska “pennor och hårnät‑tänket”.  

Parallellt säljer de ett helt ekosystem avdetekterbara artiklar och mallar för verktygsregister för att matcha t.ex.BRCGS Issue 9‑kraven.  

Kort sagt: detjänar pengar på att du tappar saker – men helst innan de hamnar hos kunden.

Läs mer här:

IFS:s vägledning “Good Audit Practices” är egentligenskriven för revisorer, men är guld för alla som vill förstå hur en IFS‑revisionfaktiskt tänks fungera. Dokumentet betonar att syftet är att verifiera at tprodukter och processer är säkra, lagliga, autentiska och uppfyller kund- och IFS‑krav – inte att bara “bocka av en lista”. 

Fokus ligger på spårbarhet, kopplingen mellan specifikationer ochverkligt utförande, hur avvikelser ska bedömas och när KO eller major ska utdelas även om felet “bara” syns på en produkt.  Man tar också upp hur revisorn ska hantera stressade situationer,konflikter och försök till påverkan, och vikten av att lägga mesta tiden på on‑site‑delen och intervjuer i produktionen istället för att fastna i papper.  

En bra checklista för alla somvill slippa överraskningar vid nästa revision – eller åtminstone veta varför revisorn ställer de där jobbiga frågorna.

Läs mer här

BRCGS sammanfattar 2025 års stora incidenter ochåterkallelser – och mönstret är tydligt. Mikrobiologiska faror dominerarfortfarande de stora utbrotten globalt, med Salmonella, Listeria monocytogenesoch STEC i topp.  Listeria var den vanligaste orsaken till mikrobiologiska återkallelser i alla fyra analyserade länder och stod för 42 % av dessa händelser, före Salmonella på 24 %.  

Men när man tittar brett på återkallelser har deklarationsmissar tagit över: odeklarerade allergener var nu ledande orsak till återkallelser i UK, USA och Australien, där enkla etikettfel och felpackningar dominerar.  Fysiska faror (plast, glas,metall) och kemiska kontaminanter står för färre fall men ofta spektakulärarubriker, från radionuklider i räkor till illegala färgämnen i kryddor.  

Totalt ökade återkallelserna med cirka 5 %jämfört med 2024 – en påminnelse om att “vår bransch lär sig hela tiden” även innebär att vi hela tiden har nytt att lära.

Läs mer här