2025 - Dec
- Ny ISO 22002-X-serie - vad betyder det för FSSC 22000?
- Mykotoxiner i sylt – är det ändå okej att skrapa bort möglet?
- När vattenslangen blir hygienrisk – biofilmernas gömställe i fabriken
- Miljöövervakning 24/7 – mer än bara lite extra provtagning
- Nya EU‑regler för förpackningar – farväl PFAS, hej återvinningstvång
- Mikrobiologisk hållbarhet – konsten att sätta rätt bäst‑före‑datum
- Ny Handbok HACCP, TACCP & VACCP
- Challenge testing – när man medvetet smittar maten för att göra den säkrare
- Ask FSM – AI-frågelåda för livsmedelssäkerhet
- Brevetoxiner – nästa stora algtoxin att hålla ögonen på?
- Ny Kurs - HACCP 2.0
- Ris är inte ris - ditt mykotoxintest vet det inte alltid
- Tomatchockvågen – när etik, geopolitik och matfusk möts i en burk tomatpasta
- Autopiloten är din värsta fiende – inte produktionschefen
- Pastakatastrofen: Fallstudie av ett totalhaveri för livsmedelssäkerheten
- AI i matsäkerheten – superhjälte eller praktikant med för mycket ansvar?
- Uppskattad Online utbildning HACCP, VACCP och TACCP
- EU publicerar verktyg för livsmedelsbedrägeri som kartlägger tusentals fall sedan 2016
- ByHeart hittar omfattande kontaminering i modersmjölksersättning i takt med att botulismutbrottet växer; FDA publicerar inspektionsrapporter
- ”Färdig att ätas” – men inte färdig att släppas ur sikte
- Lär dig mer - System för TACCP och VACCP (Hot, Sabotage och Förfalskning)
- PFAS – när Panorama ringer på dörren till livsmedelsbranschen
- Plasttuggummi: ett dolt hälsohot mot unga konsumenter
- Investera i utbildning och kompetens On-line

Hej
Så går ännu ett arbetsår mot sitt slut. Nu gäller det att hinna med att göra allt man lovat innan årsskiftet. Själv bockar jag i alla fall av en punktmed detta nyhetsbrev.
Har Du pengar över i årets budget, satsa på kompetensutveckling och beställ redan nu en kurs av mig. Du kan sedan i lugn och ro påbörja kursen när du vill under nästa år. Du kan också beställa ett presentkort för mina kurser i valfri summa om Du hellre vill det.
Önskar er alla
God Jul och Gott Nytt år
Jan
Ny ISO 22002-X-serie - vad betyder det för FSSC 22000?

ISO har tidigare publicerat den uppdaterade ISO 22002-X-serien för sektorsspecifika grundförutsättningar (PRP), som ersätter den tidigare ISO/TS 22002-X-serien. Tidigare hade varje sektor sin egen sektorsspecifika PRP-standard, medan den reviderade versionen nu har en gemensam standard, ISO 22002-100:2025. Detta dokument specificerar de gemensamma kraven för att upprätta, implementera och upprätthålla PRP:er i hela livsmedels-, foder- och förpackningskedjan för att hjälpa till att kontrollera livsmedelssäkerhetsrisker med ett FSMS.
Utöver detta finns det för varje sektor en ytterligare sektorsspecifik PRP-standard som också gäller., t.ex.
• ISO 22002-1:2025 – Del 1: Livsmedelsproduktion (ersätter ISO/TS 22002-1:2009)
• ISO 22002-4:2025 – Del 4: Tillverkning av livsmedelsförpackningar (ersätter ISO/TS 22002-4:2013)
Vad betyder detta för FSSC 22000-systemet?
FSSC kommer därför att fastställa sin egen övergångsperiod och kommer att informera certifieringsorgan och certifierade organisationer i god tid om övergången till dessa uppdaterade PRP-standarder. För närvarande krävs inga ändringar, eftersom FSSC 22000 version 6 fortsätter att använda den befintliga ISO/TS 22002-X-serien. De uppdaterade standarderna i ISO 22002-X:2025-serien planeras att införlivas i version 7 av schemat sm publiceras 2026.
Jag håller för närvarande på att gå igenom vad som är ändrat i ISO 2200 standarderna för Grundförutsättningar, dvs. ISO 22002-100:2025 och ISO 22002-1:2025 för livsmedel och har översatt dessa till svenska.
Där är många ändringar, men i mitt tycke inga dramatiska, men som vanligt "The devil is in the details" så det gäller att ha allt på plats när FSSC 22000 uppdateras. Jag har hittills bara tittat på livsmedel men kommer att göra samma genomgång när det gäller förpackningar och där är nog ändringarna flera. Jag återkommer med en genomgång på ändringarna och relevanta checklistor.
.
Mykotoxiner i sylt – är det ändå okej att skrapa bort möglet?

En brittisk premiärminister som skrapar bort möglet på sylten blev startskottet för en ovanligt nördig fråga: hur långt sprider sig egentligen mykotoxinerna från den synliga mögelfläcken i en syltburk? En österrikisk forskargrupp analyserade mögelangripen sylt och mätte både mykotoxiner och andra svampmetaboliter i olika lager. De fann att de flesta toxiner inte rörde sig särskilt långt från den synliga kolonin – men helt säkra kan vi inte vara på att resten av burken är ren.
Slutsatsen blir därför dubbel: ur strikt livsmedelssäkerhetsperspektiv är rådet fortfarande att slänga hela burken om du ser mögel.
Men forskningen ger åtminstone en förklaring till varför den gamla ”skrapa‑bort‑metoden” ibland verkar fungera i praktiken.
Frågan är bara: vill du verkligen testa den hypotesen vid frukostbordet?
När vattenslangen blir hygienrisk – biofilmernas gömställe i fabriken

Vattenslangar är vardagsverktyg i många anläggningar – de används till rengöring, spolning och ibland till att tillföra vatten i själva processen. En studie från en köttanläggning visar dock att slangarna själva kan vara rejäla riskkällor. I 14 av 15 slangar hittade man biofilm på insidan, trots att de användes med dricksvattenkvalitet och i en miljö som regelbundet rengjordes och desinficerades.
DNA‑analyser visade komplexa mikrobiella samhällen, inklusive opportunistiska patogener och förskämningsbakterier, vilket innebär både hygien- och hållbarhetsrisker om biofilmen lossnar och följer med vattnet.
Budskapet är tydligt: vattenslangar måste hanteras som potentiella livsmedelskontaktytor, med rutiner för val av material, byte, rengöring och övervakning.
Nästa gång du ser en välanvänd slang hänga på väggen kan du ju fråga dig: är det här ett verktyg – eller ett hemligt fritidshus för biofilmer?Läs mer här:
Miljöövervakning 24/7 – mer än bara lite extra provtagning

Miljöövervakning i produktionen är på väg från ”bra att ha” till helt central del av styrningen av livsmedelssäkerhet. I ett e‑bokserbjudande lyfter Food Safety Magazine hur riskbaserad provtagningsplanering, avancerad diagnostik och digitala verktyg kan användas för att bygga ett övervakningsprogram som faktiskt är proaktivt – inte bara ett dyrt kontrollschema.
Tanken är att kombinera smart val av provtagningspunkter med snabbare analyser och datadrivna beslut, så att trender upptäcks innan de blir avvikelser eller återkallelser.
Kort sagt: miljöövervakning flyttar från ”vi tog prover i förra veckan” till ”vi vet vad som händer i anläggningen just nu”. Frågan blir då inte om du har ett EMP‑program – utan om programmet har koll på dig
Nya EU‑regler för förpackningar – farväl PFAS, hej återvinningstvång

EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) ska börja gälla från mitten av 2026 och skärper kraven rejält på både design och materialval. Alla förpackningar ska vara återvinningsbara senast 2030, och plastförpackningar måste innehålla en viss andel återvunnet material med stigande mål till 2030 och 2040.
Dessutom förbjuds PFAS – de ”evighetskemikalier” som kopplats till hälso- och miljörisker – i förpackningar från augusti 2026.
Syftet är att bromsa den snabbt växande mängden förpackningsavfall, driva på cirkulär ekonomi och flytta kostnaderna från skattebetalare till de varumärken som väljer icke‑hållbara lösningar.
Så nästa gång någon säger att ”det bara är en förpackning”, kan du påminna om att EU numera ser den som en fullvärdig aktör i klimat- och kemikaliepolitiken.
Mikrobiologisk hållbarhet – konsten att sätta rätt bäst‑före‑datum

Campden BRI:s korta whiteboard‑video om mikrobiologisk hållbarhet går rakt på kärnfrågan: hur bestämmer man en säker hållbarhetstid som både uppfyller lagkrav och bevarar kvalitet utan att urholka lönsamheten?
Videon betonar att hållbarhet inte bara handlar om sensorik, utan om att identifiera vad som är den begränsande faktorn – tillväxt av patogener, förskämningsflora, kemisk nedbrytning eller något annat – och att designa studier därefter.
Fel hållbarhetstid kan ge både säkerhetsproblem och onödig matsvinnskostnad, så rätt data är guld värd. För den som vill fördjupa sig erbjuds även kostnadsfri kort konsultation med experten bakom videon.
Kort sagt: bäst‑före‑datumet är kanske litet på förpackningen, men konsekvenserna av att sätta det fel kan bli desto större.
Läs mer härNy Handbok
HACCP, TACCP & VACCP
HANDBOOK HACCP TACCP VACCP: Master Food Safety, Defence & Fraud – The Practical Guide for Modern Food Businesses
Challenge testing – när man medvetet smittar maten för att göra den säkrare
Microbiological challenge testing låter som något man helst vill undvika, men är i praktiken ett av de mest kraftfulla verktygen vi har för att förstå hur en produkt beter sig vid kontamination. Campden BRI beskriver hur man ”utmanar” livsmedel med specifika mikroorganismer för att simulera verkliga förhållanden under distribution och hantering, och därmed bedöma både säkerhet och hållbarhet.
Intresset har ökat kraftigt, drivet av skarpare lagstiftning, due‑diligence‑krav, längre hållbarhetstider och mer bekvämlighetsmat.
Campden har även tagit fram en detaljerad guideline (Guideline 63) för företag som vill följa ett standardiserat angreppssätt.
Det är alltså fullt legitimt att medvetet ”sabba” sina produkter i labbet – så länge man gör det för att slippa obehagliga överraskningar i butikshyllan.
Ask FSM – AI-frågelåda för livsmedelssäkerhet

”Ask FSM” är Food Safety Magazines AI‑drivna frågeverktyg där livsmedelssäkerhetsproffs kan få snabba, expertspeglade svar på sina frågor. Plattformen kopplar användarens frågor till tidskriften Food Safety:s eget innehåll och erbjuder artiklar, insikter och resurser ”med bara ett klick”.
Ambitionen är att ge riktad, kvalitetssäkrad information om allt från HACCP‑frågor till spårbarhet, märkning, leverantörskontroll och mycket mer – utan att man behöver leta manuellt i ett arkiv av artiklar.
Bakom finns även kommersiella verktyg för att hantera bland annat märkning, regelefterlevnad, spårbarhet och leverantörer.
Kort sagt: det här är ”Fråga livsmedelsprofessorn” i modern tappning – fast med en AI som aldrig blir trött på att svara på samma fråga tre gånger.
Brevetoxiner – nästa stora algtoxin att hålla ögonen på?

Brevetoxiner är en av de där marina toxingrupperna som länge legat lite i skymundan. Både FAO/WHO‑experter och EFSA konstaterade redan för 15–20 år sedan att man helt enkelt inte hade tillräckligt med data för att bedöma risken för människors hälsa – varken akut eller kroniskt. Samtidigt vet vi att brevetoxiner produceras av vissa algarter, kan ansamlas i fisk och skaldjur och orsaka neurotoxic shellfish poisoning med allt från illamående och diarré till andningsbesvär, neurologiska symtom och i värsta fall koma.
Det som gör läget mer akut nu är utvecklingen i havet. Ett enormt algblomningsevent i South Australia 2025, troligen kopplat till den hittills okända algarten Karenia cristata, ledde till massdöd av marina djur, besvär hos människor och stoppad skaldjursproduktion. Klimatförändring, varmare hav, näringsföroreningar och förlust av filtrerande skaldjursrev driver utvecklingen åt fel håll – samtidigt som vi egentligen fortfarande inte vet hur farliga brevetoxinerna är för oss på sikt. Frågan är kanske inte om de är ett hot längre, utan hur stort vi tillåter att det blir.
Ny Kurs - HACCP 2.0
Kursen vänder sig till dig som arbetar med livsmedelssäkerhet och redan har grundläggande kunskaper i HACCP – exempelvis kvalitetsansvariga, produktionschefer, livsmedelsinspektörer eller andra nyckelpersoner inom livsmedelsindustrin.
Vi går igenom faroanalys och riskbedömning baserat på Codex Alimentarius senaste utgåva om HACCP, samt varianter baserade på BRC, ISO 22 000 och FSSC 22 000 och du får användbara mallar och checklistor som du kan jobba med.
Ris är inte ris - ditt mykotoxintest vet det inte alltid

Vi pratar ofta om ”ris” som om det vore en enda råvara, men ur både säkerhets- och analysperspektiv är det snarare en hel familj med egenheter: brunt, rött, klibbigt, vilt, groddat, bryggris, riskli… till och med ”wild rice” är egentligen inte ens ris, utan frön från andra vattenväxter. Alla dessa varianter har olika halt fett, protein, stärkelse, pigment och enzymer – och det påverkar både hur aflatoxiner bildas och hur bra vi kan mäta dem.
Brunt ris och riskli med mycket fett och kli är mer riskbenägna och analytiskt stökiga, rött ris kan störa kemin i testen med sina färgämnen, glutinöst ris binder toxiner annorlunda, bryggris är svårt att provta representativt, och groddat ris ändrar hela matrisen när enzymerna går igång. Poängen är tydlig: samma test för ”ris” räcker inte längre. Validerade, matris‑specifika och gärna snabba onsite‑metoder behövs för att klara både Codex, EU/US‑krav, konsumentsäkerhet och varumärkesrykte. Frågan är inte om du testar ditt ris – utan om du faktiskt testar rätt ris.
Läs mer här
Tomatchockvågen – när etik, geopolitik och matfusk möts i en burk tomatpasta

BBC:s avslöjande om tomater från Xinjiang har skakat om den globala tomatpastsmarknaden rejält. Anklagelserna om att uigurer kan ha använts som tvångsarbetskraft i odling och skörd ledde till att europeiska köpare backade, italienska producenter granskade sina ”100 % italienska” etiketter och Kinas tomatpastsboomen i Xinjiang tvärvände – från 11 miljoner ton 2024 till en väntad produktion på 3,7 miljoner ton 2025. Samtidigt sitter Kina nu på 600 000–700 000 ton osåld tomatpasta, medan EU fortfarande behöver enorma volymer till pizzor, såser och färdigrätter.
Det här skapar en perfekt storm för matfusk: dyr och knapp laglig råvara, stor efterfrågan och ett ”tomatpastaberg” som riskerar att ta bakvägen in via tredje land, blandningar, utspädningar och felmärkta ursprung. Elliott varnar för ökade bedrägerier, men lyfter också den bortglömda frågan: vad händer med alla lantbrukare i Xinjiang som inte har något med tvångsarbete att göra när efterfrågan rasar? I slutänden blir det här inte bara en fråga om etik i odlingen – utan om vi kan hålla både samvetet och tomatsåsen rena samtidigt.
Läs mer här
Autopiloten är din värsta fiende – inte produktionschefen

Lesley Worthington punkterar myten om att ”rätt formulering” ska få folk att lyssna. Det du egentligen behöver är inte en magisk mening – utan att vara vaken. Hennes poäng: emotionell intelligens är inget fluffigt personlighetsdrag, utan förmågan att lägga märke till vad som händer i dig, i andra och i rummet – tillräckligt tidigt för att nervsystemet inte ska ta över. Under press går hjärnan direkt på hot: ”Ser jag dum ut?”, ”Blir jag skyldig?”, ”Kostar detta tid/pengar?” – och kroppen svarar med spänd käke, vassare ton eller total avstängning.
I stället för att låta autopiloten styra föreslår hon ett enkelt före–under–efter‑loop: sätt en intention innan mötet, skapa tre sekunders paus när det hettar till, och reflektera kort efteråt som om du samlade data på dig själv. Medvetenhet först, snygg kommunikation sen. Annars riskerar din tekniska kompetens att drunkna i hur folk upplever ditt sätt att reagera. Kort sagt: du kan ha rätt – och ändå förlora, om din nervsystemspilot sitter vid spakarna.
Pastakatastrofen: Fallstudie av ett totalhaveri för livsmedelssäkerheten

Det här Listeriautbrottet i USA är en studie i hur allt kan gå fel – länge. De första fallen dök upp redan i augusti 2024, men återkallelsen av färdiga pastarätter kom först i juni 2025, och då trodde man fortfarande inte säkert att själva pastan var boven. Produktionen verkar ha fortsatt trots okänd grundorsak, och det tog tre månader från att utbrottsstammen hittades i pastarätter från FreshRealm tills man drog i nödbromsen. När man till sist spårade problemet till en leverantör av förkokt pasta hade redan människor dött – och fler insjuknade även efteråt.
Bakom allt detta: klassisk kontaminering efter värmebahandling. Listeria har sannolikt ”flyttat in” i anläggningen långt tidigare via fukt, ytor, biofilm och bristande separation mellan rått och tillagat. Och trots ”Excellent” SQF‑certifiering visade det sig att leverantörens system inte fungerade i praktiken. Lärdomen? Negativt provsvar är inte en frisedel när källan är okänd – och ett fint certifikat är bara papper, tills någon dör av din pasta.
Läs mer här
AI i matsäkerheten – superhjälte eller praktikant med för mycket ansvar?

FAO:s rapport visar hur AI redan börjar smyga in i livsmedelssäkerhetens maskinrum – från vetenskapliga riskbedömningar och provtagningsstrategier vid gränskontroll till vardagsarbetet hos tillsynsmyndigheter. Verktygen används bland annat för att upptäcka patogener snabbare, prioritera vilka importer som ska provtas och låta språkmodeller tugga igenom enorma mängder regler och data. Men rapporten är tydlig: tekniken är inte magi, utan helt beroende av bra data, genomtänkt styrning och människor som faktiskt förstår både risk och kontext.
Globala initiativ lyfter frågor om datastyrning, transparens, etik och mänsklig tillsyn, samtidigt som man varnar för snedvridna modeller, svårförklarliga beslut och system som rullas ut för tidigt. Nyckeln är samarbete mellan myndigheter, akademi och näringsliv, plus en ärlig koll på den egna ”AI‑mognaden”: vilka problem försöker vi lösa, vilka data har vi, och vem tar ansvar när det går fel? Rätt använt kan AI göra systemen mer träffsäkra, resilienta och snabba – men bara om vi behandlar det som ett verktyg i händerna på kloka människor, inte som en ny orakelgud för HACCP.
Uppskattad Online utbildning HACCP, VACCP och TACCP
- "Utbildningen var väldigt lärorik och gav många nya infallsvinklar på hur man kan jobba med HACCP, VACCP, TACCP. Gav en väldigt bra fördjupning i ämnet. Kan starkt rekommendera denna kurs."
- "Jag tycker att denna utbildning är riktigt bra! Jag kommer att rekommendera denna utbildning till mina kollegor! Utbildningen borde även finnas tillgänglig på engelska för att vidga träffyta för utrikesfödda. Tack För en riktigt bra utbildning"
- "Jag tycker detta var en bra och heltäckande utbildning. Trots att jag jobbat med frågorna tidigare fick jag flera nya vinklar att se på olika saker. Det är inte alltid så självklart"
- "Jag tycker du gjort denna utbildning bra, och väldigt bra att man kan ladda ner mallar"
- "Bra genomgång med exempel som är lätta att förstå för utbildningen"
Du lär dig att göra en faroanalys och riskbedömning baserat på Codex Alimentarius samt varianter baserade på BRC, ISO 22 000 och FSSC 22 000 och du får användbara mallar som du kan jobba med.
Kursmaterial består av Videos, Åhörarkopior, Övningsuppgifter och Kunskapsprov.
EU publicerar verktyg för livsmedelsbedrägeri som kartlägger tusentals fall sedan 2016

Europeiska kommissionen publicerade nyligen en instrumentpanel som kartlägger alla livsmedelsbedrägerifall som täcks i dess månatliga rapporter om livsmedelsbedrägerier sedan 2016. För närvarande omfattar den mer än 2 000 registrerade fall och kommer att uppdateras kontinuerligt med nya fall.
Applikationen tillåter att incidenter filtreras efter råvara, region, bedrägerityp, år och andra egenskaper. Den stärker livsmedelsförsvaret genom att möjliggöra identifiering av trender, stödja riskbedömning och informera beslutsfattande.
Data som rapporteras i instrumentpanelen kommer från EU Joint Research Centers ( JRC:s) Knowledge Center for Food Fraud and Quality (KC-FFQ:s) månatliga rapporter om livsmedelsbedrägerier. Dessa rapporter baseras på European Media Monitor, som samlar in data från cirka 17 000 mediekällor i 190 länder.
ByHeart hittar omfattande kontaminering i modersmjölksersättning i takt med att botulismutbrottet växer; FDA publicerar inspektionsrapporter

ByHeart har bekräftat att bakterien Clostridium botulinum – som kan orsaka livshotande spädbarnsbotulism – har hittats i prover av deras pulverbaserade spädbarnsersättning, samtidigt som ett växande multistatligt utbrott utreds av FDA och CDC. Minst ett öppnat konsumentpack har testats positivt, och myndigheter misstänker nu att fler batcher kan vara kontaminerade än de två loter som först återkallades. Detta är särskilt oroande eftersom ByHeart bara står för runt 1 procent av USA:s modersmjölksersättningsmarknad – men är kraftigt överrepresenterat bland de sjuka barnen.
FDA:s inspektioner visar dessutom på återkommande brister i företagets anläggningar, bland annat tidigare problem med mögel, vattenläckor, insekter och andra hygienfrågor i produktionsmiljöer för spädbarnsmat. Tillsammans med att botulismtoxin normalt inte testas rutinmässigt i ersättning blottar det här ett obehagligt systemfel: högt sårbara konsumenter, komplex produktion och kontroller som inte hängt med riskbild
Läs hela artikeln här
”Färdig att ätas” – men inte färdig att släppas ur sikte

RTE-produkter upplevs ofta som ”färdigfixade” ur säkerhetssynpunkt – FSMA, validerade kill steps och miljöövervakning hos tillverkaren ger en känsla av att jobbet är gjort. Men artikeln påminner om något obekvämt: livsmedelssäkerheten börjar om igen i samma sekund som förpackningen bryts. I butik och restaurang blir RTE en högriskkategori där Listeria trivs i kalla, fuktiga miljöer, kylkedjebrott, slarv med handskar, knivar och skärmaskiner och bristande datummärkning.
Dessutom kan leverantörsmisslyckanden – tyst Listeria i fabriken, svag miljöövervakning eller tveksam kylkedja – göra att ”säkra” produkter redan är komprometterade när de anländer. Då blir uppvärmning till 74 °C, konsekvent datummärkning, strikt rengöring/desinfektion och en levande säkerhetskultur sista skyddsnätet. Poängen är tydlig: ”färdig att ätas” betyder inte ”färdig att ignoreras”. Varje snitt, varje skopa och varje hand som rör maten är en ny kritisk styrpunkt – frågan är bara om personalen vet om det, och beter sig därefter.
Lär dig mer - System för TACCP och VACCP
(Hot, Sabotage och Förfalskning)

PFAS – när Panorama ringer på dörren till livsmedelsbranschen

BBC Panorama har gjort PFAS till vardagsmat i brittiska tittares medvetande – bokstavligen. Programmet skiftar fokus från industriutsläpp till det vi har på tallriken och runt maten, inte minst livsmedelsförpackningar. För branschen är budskapet tydligt: det här är inte längre ett diffust kemiproblem, utan ett konkret förtroendeproblem. Samtidigt går EU mot ett av historiens mest omfattande kemikalieförbud, med planer på att begränsa över 10 000 PFAS‑ämnen, inklusive i material som kommer i kontakt med livsmedel. Storbritannien dröjer efter med en mer begränsad, ”vänta och se”-strategi – men den som exporterar till EU har i praktiken inget val: Bryssels nivå blir golvet.
Artikeln pekar på dubbla risker: juridisk och reputationsmässig. Varumärken som sitter kvar i PFAS‑beroende förpackningar när ”rena” alternativ finns riskerar att bli omsprungna både i butikshyllan och i hållbarhetsrapporten. I en cirkulär ekonomi går det heller inte att prata återvinning med trovärdighet om förpackningen är spetsad med evighetskemikalier. Kort sagt: det här är inte läge att trycka på snooze.
Plasttuggummi: ett dolt hälsohot mot unga konsumenter

En ny studie från Queen’s University Belfast visar att vanligt tuggummi inte bara är kladdigt på gatan – det är ofta också plast rakt in i kroppen. Många moderna tuggummin bygger på syntetiska polymerer, och forskarna kunde visa att dessa släpper ifrån sig höga nivåer av mikroplaster och nanoplaster när vi tuggar, som sedan kan sväljas och tas upp i kroppen.
I Storbritannien beräknas 28 miljoner människor tugga sig igenom cirka fyra miljarder plastbaserade tuggummin per år, där ungefär hälften är Gen Z – alltså främst unga konsumenter. Problemet: tuggummi klassas som livsmedel men får innehålla material som aldrig skulle tillåtas i andra ätbara produkter, och det finns inget krav på att deklarera plastinnehållet.
Samtidigt växer trycket politiskt – kampanjer och plastfria, växtbaserade alternativ driver nu brittiska politiker att kräva en översyn av syntetisk gummibas. Kort sagt: nästa gång någon säger att tuggummi är ”bara en oskyldig vana”, kan du fråga om de menar för munnen – eller för magen.
Investera i utbildning och kompetens On-line
Öka din kompetens genom att gå någon av mina prisvärda Online-utbildningar.
Du anmäler dig på hemsidan eller vill du hellre ha faktura så skicka epost till mig
- Du har tillgång till utbildningen så länge den finns kvar på webben eller tidsbegränsat för vissa kurser
- Du kan se den hur många gånger som helst
- Använd PC, Mac, smartphone eller läsplatta
- Du kan pausa och starta och sluta när det passar
- Du slipper resa och frånvaro
- Utbildningarna är uppdelade i flera avsnitt
- Ingår åhörarkopior, övningsuppgifter mm som vid andra kurser, som du enkelt laddar hem
- Intyg över genomförd utbildning



