2020 - Januari

1. Odling: På gården, bevattningsvatten, jordförbättrings-medel och växtvävnader provtas för patogener.
   
   
2. Råvaror: Det finns ett "Test- och karantän-program" där ankommande gröna sallader testas och hålls i karantän tills negativt  resultat erhålls för patogener. Endast godkända produkter släpps ut i produktionen.
   
   
3. Bearbetningsanläggningen: Alla byggnader och processutrustning är utformade för att göra daglig städning och renhållning effektivt. Alla processer granskas och valideras löpande genom egna och tredjepartsrevisioner.
   
   
4. Färdig produkt: Ett "Test- och karantänprogram" ser till att sallader är testade och hålls i karantän  tills negativt  resultat erhålls för patogener. Endast godkända produkter släpps för leverans och i slutändan för användning av konsumenten.

Vill du snabbt och enkelt kontrollera innehållet i råvaror, ingredienser och färdiga produkter?

Ett Kickstarter projekt har utvecklat en spektrofotometer som inte är större än ett vanligt USB minne och kopplat till appar i telefonen för avläsning. 
Pris bara 249$ och leverans i mars 2015.  (andra priser nu, men finns tillgängligt)

Infektioner som uppstår i samband med vård och behandling drabbar miljontals människor varje år i hela världen. Nästan var tionde patient på svenska sjukhus har en vårdrelaterad infektion, VRI, visar SKL:s senaste mätningar. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Det finns därför fortfarande ett stort behov av att minska smittspridningen i vården.

Skrämmande läsning, men är vi bättre i livsmedelsindustrin ???

På folkhälsomyndigheten kan du hitta informationsmaterial, som i alla fall till en del går att använda även i livsmedelsindustrin.

I USA hör man ofta regeln citeras av barn eller desperata föräldrar, dvs. att om maten är i kontakt med golvet i mindre än 5 sekunder, så är den fortfarande säker att äta.

Logiken bakom denna "regel" är att på mindre än fem sekunder, är maten oförmögen att ta upp bakterier eller andra föroreningar. Ofta används den som ett argument för att minska mängden avfall, liksom en ursäkt för att kunna plocka upp och äta upp läckra godsaker.

Svaret är som vanligt att det beror på flera faktorer, hur mycket bakterier det är på golvet, hur fuktigt golvet och/eller livsmedlet är, hur snabbt det skall förtäras mm. En undersökning av detta fick t.o.m. Ig Nobelpriset för 2004.

I livsmedelsindustrin hoppas jag verkligen att ingen använder 5 sek. regeln. Att göra det privat är en helt annan sak, då står man ju själv risken att bli sjuk.

Det är förmodligen inget du går och tänker på varje dag, men som kvalitetsansvarig har du även skyldighet att säga ifrån och stoppa sådant som är farligt eller olagligt.

Det stora salmonellautbrottet i USA 2008 och 2009 beroende på jordnötssmör från USA:s största tillverkare gör att man får sig en tankeställare. Det dröjde ända till häromdagen då Ägarna fick sina straff 28 resp. 20 års fängelse och även kvalitetsansvarig fick 5 års fängelse, för att de försökt dölja problemen och vilseleda myndigheterna.

Med 714 sjuka (plus många fler orapporterade), 9 dödsfall och ca 144.milj dollar i ekonomiska förluster, är utbrottet ett av de värsta med kontaminerade livsmedel i modern tid.

Peanut Corporation of Americas fabriker var en kvalitets-ansvarigs värsta mardröm. I själva verket var de allas mardröm. Arbetare berättade om ständigt läckande tak, möss, kackerlackor, damm och mögel. Råa jordnötter förvarades intill färdigt jordnötssmör och jordnötsrosten var inte kalibrerad till rätt temperatur för att ta död på patogener.

PCA kunde t.ex. leverera jordnötssmör till en av sina största kunder, Kelloggs, samma dag det framställts, utan de 48 timmars karantän som krävdes för en ordentlig patogen test. I stället skickades dokument från en annan sats, som var testade en vecka tidigare och som testats negativt för salmonella och hävdade att detta var resultatet för den aktuella leveransen.

Det är tyvärr ofta vanligt att leverantörer av råvaror försöker friskriva sig från ansvar genom att deklarera ”Kan innehålla spår av xxxxx” alldeles i onödan.

Plåga då din leverantör med lite extra frågor. Här kommer några exempel:

• Vad är bakgrunden till allergen deklarationen?
• Har ni verkligen allergen xxx på anläggningen?
• På den linje där ”vår produkt” hanteras, var på linjen hanteras där allergen xxx ?
• Är det möjligt att rengöra linjen ordentligt?
• Har ni produkter som innehåller allergen xxx ?
• Har ni aktivt tagit prov på oavsiktlig förekomst av allergen xxx i den färdiga produkten? och vad blev resultaten?

Får du inga vettiga svar och de vidhåller sin deklaration, så är det knappast någon seriös leverantör som du vill hålla i handen för någon längre eller kortare tid.

Behöver du hjälp med att sätta gränser för vad som är tillåtet i livsmedel, så kan man alltid snegla på FDA:s Defect Levels Handbook.
Här framgår hur mycket insekter, larver, musspillning, mögel, insektsägg, parasiter, svampar, främmande föremål etc som är tillåtet i olika livsmedel som oundviklig inblandning. 
Läs mer här

Felaktig rengöring av golvavlopp leder lätt till spridning av Listeria mm och rengörs de inte ordentligt är de en utmärkt grogrund för tillväxt av bakterier och insekter.

Varför inte gå igenom era rengöringsrutiner för avlopp och säkerställ att personalen är utbildad ordentligt så att man inte i stället sprider bakterier till resten av utrustningen.

När gjorde ni senast internrevision på rengöringen?
Glöm inte heller rengöring av rengöringsutrustningen, som är nog så viktigt.

Vill Du se några YouTube filmer om hygienisk design och rengöring så hittar du det här

I Storbritannien har livsmedelsverket gjort en undersökning hos 2700 vuxna och 71 % av dem sade att de var oroliga för matförgiftning men 36 procent svarade ändå att de skulle äta en hamburgare som inte var genomstekt.

En av tio uttryckte också att de föredrog hamburgare som inte var genomstekta och 80% erkände att de inte genomstekte hamburgare i hemmet.

Mest alarmerande enligt FSA  var att man trodde att allt rosa kött var lika säkert - Vilket är helt felaktigt.

En hel köttbit, t.ex. en oxfilé har bara bakterier på ytan och är mer eller mindre steril på insidan och när man steker den dör bakterierna på ytan.

I Malet kött däremot förekommer det ytkött inblandat i hela burgaren och den måste därför genomstekas om man vill ta död på bakterierna och man kan inte se på köttet om det innehåller E.Coli bakterier och det luktar inte heller.

En del svenska restauranger hävdar att de bara köper bra kött och hanterar det så att det inte blir förorenat. Även om svenska slakterier i allmänhet är duktiga på att slakta så att köttet inte blir förorenat av E.coli, så finns alltid risken där och det är bara några enstaka bakterier som krävs för att man skall bli allvarligt sjuk. Dessutom har vi mycket importerat kött, så själv tar jag inte chansen med rosa burgare.

Säkraste sättet att laga en hamburgare är att mäta med en köttermometer att burgaren är uppe i 70-72'C eller att gå efter den gamla tumregeln att köttsaften inte skall vara rosa (fast den är inte riktigt säker).

I Sverige har de fruktade parasiterna spritt sig i dricksvattnet vid två tillfällen. Det värsta utbrottet kom i Östersund i november 2010. Där tvingades invånarna att koka allt kranvatten under tre månader. Ett mindre utbrott kom i april 2011 i Skellefteå.

Sedan dess har svenska va-bolag allt mer systematiskt försökt bekämpa Cryptosporidium med ultavilolett bestrålning. Under torsdagen invigs Sveriges hittills största UV-anläggning på Ringsjöverket i Skåne.

Det är en stor investering. Den nya anläggningen består av tre UV-aggregat med totalt 468 ljuskällor och har kostat 64 miljoner kronor, berättar Josefin Berglund, kommunikatör på Sydvatten AB.

Även de parasiter som är resistenta mot klor går en säker död till mötes med den nya UV-strålningen. Enligt mätningar inaktiveras minst 99,99 procent av alla parasiter av ljuset.

Hur ser det ut i din kommun och vad har ni för beredskap om det händer?

I De fel, brister och ofullkomligheter som finns i alla verksamheter leder till kvalitetsbristkostnader. Omfattningen av dessa är vanligen enorm. Lars Sörqvist har under 25-års tid sysslat mycket med kartläggning och analys av dessa kostnader som ligger på 20-30% av omsättningen. 

Själv tror jag att orsaken till att detta inte prioriteras mer i företagens styrelser beror på omfattande okunskap. Dessutom så är ju kostnaderna redan budgeterade. 

Att skapa ökade intäkter till företaget genom att utveckla och lansera nya produkter är mycket flashigare och roligare än att satsa mkt mindre pengar och blod svett och tårar på att minska kvalitetsbristkostnader även om det kan öka företagets vinst med minst lika mycket. 

Det ser förstås bättre ut med planer på nyheter och ökad försäljning och vinst och satsa framåt. Marknadssidan är naturligtvis mycket mera professionella på att prata för sina projekt än vad de stackars ensamma mångsysslande kvalitetspersonerna är. 

Dessutom innebär ju minskade kvalitetsbristkostnader ofta att man dels måste erkänna att det inte fungera bra i nuläget (och det är ingen som är pigg på det) och sedan innebär det ofta förändrade arbetssätt och ansvar, vilket ofta är mycket svårt att få accept på. 

Vi är inte så förändringsbenägna som vi tror. Alla är rädda för att rationaliseringar skall gå ut över dem själva, så för att lyckas krävs det organisationer där det är högt i tack och medarbetarna känner sig trygga vid förändringar. De måste kunna lita på att ledningen "tar hand om" dem även vid förändringar.

I slutändan är det naturligtvis så att vi måste satsa både på nya produkter och på att minska våra kvalitetsbristkostnader, men i dagsläget är det alldeles för lite resurser som satsas på minska bristerna.
Läs gärna Lars tänkvärda artikel här

I Campdens nyhetsbrev för december var en tänkvärd artikel om validering av processer. Handen på hjärtat, visst sker detta ofta under alltför stor tidspress. Projektet är redan försenat och lanseringen bestämd sedan länge??

De vanligaste misstagen:

• Utbildning
• Börja med valideringen för tidigt
• Misslyckas med att sätta upp villkor för "worst case" 
• Otillräcklig eller olämplig mätutrustning
• Inte tillräckligt antal försök

Läs hela artikeln här

Öka din kompetens genom att gå någon av mina webbutbildningar. Du anmäler dig med nedanstående länkar eller vill du hellre ha faktura så skicka epost till mig    

• BRC Packaging utg 6     Läs mer ...
• FSSC 22 000 version 5   Läs mer ...
• BRC Food utg 8                 Läs mer ...
• ISO 22 000:2018                Läs mer ...

Hur ofta inspekterar ni och gör rent i friskluftsventilationen, eller förlitar ni er bara på filterbyte?
Kan vara värt att kolla hur ofta detta görs i planen för förebyggande underhåll.
Smuts och kondens är en utmärkt grogrund för bakterier som sedan kontaminerar processade produkter.

I samband med en ombyggnad har jag fått frågan om vad jag tycker om att ta in wellpappkartonger i ren zon och packa i dessa. Om detta tycker jag inte och varför då då? 

Well innehåller mycket jäst och mögelsporer som sprids i luften, framför allt vid resning av kartonger och har man naken produkt (vilket man brukar ha i ren zon) så är det stor risk för återinfektion av processad produkt.
Vad säger BRC Food och FSSC 22000 om detta? Läs mer här

Safefood 360 har publicerat en bra skrift med detaljerad beskrivning av hur man Validerar Rengöring, dvs man bevisar att rengöringsmetoderna är så bra som de behöver vara. Exempelvis kan det gälla rengöring av en linje från allergener innan man skiftar till en annan produkt.

I skriften går man igenom 19 olika steg för att validera.

Har själv bara hunnit skumma igenom texten, men den verkar klart läsvärd. På hemsidan för Safefood 360 finns även Excelmallar mm för att dokumentera och utvärdera valideringen och även många andra bra dokument som jag skrivit om tidigare.

Läs mer här   (Du är tvungen att registrera dig för att kunna ladda hem)

Interna revisioner görs bäst genom att revidera företagets egna rutiner och instruktioner uppdelat i lämpliga processer/avdelningar, samtidigt som man stämmer av mot standardernas krav.

Det är absolut inte meningen att man skall använda standarden som checklista.
 
Fördelen med att titta på egna dokument är att det då är mkt lättare att fråga sig ”Varför gör vi på detta viset” dvs hitta förbättringar och inte bara avvikelser, vilket är väldigt viktigt för företaget och då behöver man inte heller så många checklistor utan man ställer frågor efter hand om hur rutinen fungerar och vad som lan förbättras.

Food Safety Experts har på sin hemsida exempel på en Excell-mall som man kan använda både för rapport, avvikelser och uppföljning,

Du hittar info här:

Det räcker inte med att bara följa en standard för att producera säkra livsmedel. Det måste sitta i väggarna och i ryggmärgen på varje anställd att alltid som första prioritet producera säkra livsmedel och förstå varför man jobbar på ett speciellt sätt.
 
Livsmedelsmyndigheterna i Australien och Nya Zealand har försökt sig på en definition av vad livsmedelssäkerhetskultur är för något och även publicerat lite hjälpmedel ( frågeformulär,  checklistor , nyhetsbrev mm) för företag som vill jobba med sin livsmedelssäkerhetskultur.
 Du hittar mer info här

Genom att blanda in Titandioxid i golvmaterial, målarfärg mm, så har man skapat en yta som med hjälp av UV-ljus startar en katalys som oxiderar bakterier, virus och svampar. 

Man menar att man får en 99% reduktion inom bara 90 minuter.  
Du hittar mer info här:

I de flesta företag är det en ständig kamp mellan marknad/försäljning och kvalitetssidan om grossisternas önskemål om långa hållbarhetstider och man jämför gärna med konkurrenternas hållbarhetstider även om det inte är exakt samma produkt. 

Låt oss dock en gång för alla fastslå att du som tillverkare är ansvarig för att de hållbarhetstider som ni sätter på era produkter är rimliga och verifierade.
Du hittar mer info här:

Det är inte helt lätt att hitta info om förfalskningar. Det finns visserligen en databas i USA, men den är ganska dyr att prenumerera på (ca 1000 US dollar per år), men det finns även gratis alternativ, där det finns en del info. 

Jag har dock inte själv detaljstuderat informationen i databas, men kolla gärna själv om det passar era råvaror.
Läs mer här

Hur långt ifrån någon som har kräkts måste man städa för att vara säker på att inte drabbas av Norovirus?
Säkert mycket längre än du tror. Norovirus överlever på ytor i flera veckor och tar du på en sådan yta och stoppar fingrarna i munnen eller kliar dig i ögonen så kan det vara nog för att bli infekterad.

Svaret är en radie av 30 meter som måste rengöras och det enda som duger är klorin. Alkohol tar inte död på Norovirus.  Läs mer här

EU har kommit med en hemsida där man hittar guidelines för god hygien:

• från EU kommissionen
• sammanställning av nationella branschriktlinjer 
• nationella guidelines

Avsikten är att hjälpa medlemsstater och livsmedelsföretagare att bättre förstå reglerna för livsmedelshygien och hur de ska införas inom specifika områden.

Det går enkelt att filtrera fram riktlinjer genom olika begrepp och sökningar och även svenska branschriktlinjer finns med. 

Titta gärna på din egen bransch, även om det inte finns några svenska branschriktlinjer / guidelines för just dig, så kan de finnas för något annat EU-land.
 Du hittar kommissionens hemsida här

En ny studie från University of Connecticut och Quinnipiac University visar att varmlufts-torkar i vid toaletter kan fungera som bakteriebomber och sprider massor av sporer från badrumsluften direkt på dina händer.

Nya Zealands myndighet för livsmedelssäkerhet har publicerat en ny guide för styrelseledamöter, chefer och ägare avseende livsmedelssäkerhet. Guiden har utvecklats med stöd av näringslivet och är utformat för att hjälpa styrelseledamöter, chefer och företagare förstå sitt ansvar i relation till livsmedelssäkerhet och förbättra livsmedelssäkerhetskulturen i sina företag.

Guiden är på 33 sidor och går igenom vad livsmedelssäkerhet är och ger verktyg för att styra, stödja och följa upp livsmedelssäkerheten i företaget. Kan vara ett bra sätt att öka förståelsen och kunskap om vilka krav som ställs på företagsledningen.
Du kan ladda hem guiden här

Jag har inte själv reflekterat så mycket över just handskar tidigare, mer än att de skall vara lämpliga för kontakt med livsmedel. En amerikansk studie visar dock att engångshandskar har varit inblandade i 15 -18 % av livsmedelsburna utbrott i USA.

Handskarna blir med andra ord kontaminerade redan vid tillverkningen pga dålig hygien. Här finns med andra ord utrymme för ordentliga leverantörsbedömningar och även provtagning på "rena" handskar. Det finns tyvärr inte heller någon BRC standard för tillverkare av handskar.

Min egen uppfattning är annars att ur hygiensynpunkt så är det bättre att tvätta händerna ordentligt och inte ha handskar om man inte behöver ur skyddssynpunkt.

Det är ofta små mikrohål i handskarna och i handsken ör det varmt och fuktigt och bakterierna frodas om man inte har tvättat händerna ordentligt och läcker sedan ut i små hålen. Dessutom är det många som verkar tro att de kan ta i allt möjligt med handskarna eftersom man själv inte blir smutsig.

Öka din kompetens genom att gå någon av mina webbutbildningar. Du anmäler dig med nedanstående länkar eller vill du hellre ha faktura så skicka epost till mig    

• BRC Packaging utg 6     Läs mer ...
• FSSC 22 000 version 5   Läs mer ...
• BRC Food utg 8                 Läs mer ...
• ISO 22 000:2018                Läs mer ...

Liksom tidigare kan jag i mån av tid svara på kortare frågor som rör tolkning av olika standarder mm (BRC, BRC IoP, FSSC 22 000), men ni får maila frågorna direkt till  FRÅGA

Är frågorna av allmänt intresse kommer jag även att ta upp dessa i nyhetsbrevet men i så fall som anonyma frågor. 

Gratis Nyhetsbrev

Känner Du någon som vill ha Nyhetsbrevet, så kan De anmäla sig här
Anmäl Dig Här 

Lev väl

Jan